Fasader
Så många år som jag levt med behovet av en fasad.
Ordet fasad klingar så negativt. Det är som att vi är dåliga om vi sätter upp en fasad - men jag ser det inte så. Mina olika fasader (för de har varit olika beroende på vilket sammanhang jag är i) har varit en trygghet när jag inte kan känna mig trygg i sammanhanget. Med personerna jag är med.
För det är så det är: Vi bygger fasader för att skydda oss. Det händer när vi inte har lärt oss att andra vill oss väl. När vi väntar oss kritik om någon får veta hur det verkligen är. När vi inte har fått tillit till att andra vill hjälpa till. Fasaden bara dyker upp, ofta utan att vi ens tänker på det. Och även om vi skulle märka det så är det inte som att vi bara kan välja att plocka ner den.
Tänk på hur vi som små lär oss att vissa känslor stressar våra närmaste. För att behålla tryggheten i relationen kan vi då lära oss att trycka bort de känslorna, att separera den delen från oss själva. Det var hjälpsamt då, för att minska konflikter och avvisanden. Men som vuxna är vi inte längre lika beroende, ändå tror vi att vi måste fortsätta trycka undan våra "dåliga" känslor för att andra ska orka med oss. Och det är på ett sätt just det som är en fasad. Att visa valda delar av oss - valda känslor - och trycka undan andra.
Men innerst inne finns en längtan efter att vara sig själv och bli accepterad och respekterad för det. Vi drömmer om äkta närhet och tillit i våra relationer. Att kunna uttrycka våra innersta tankar och känslor trygga i vetskapen om att vi blir hörda och accepterade även när vi är sårbara.
Att släppa de där fasaderna är svårt. De har funnits där länge som ett skydd. När vi inte har tillit till att andra vill oss väl, när vi väntar oss kritik, då kommer fasaden. Vi lärde oss att låtsas vara perfekta för att vi någon gång fick veta att vi inte blev accepterade annars.
Och det är just därför vi behöver ha medkänsla med oss själva. Vi byggde dessa skydd av en anledning. Istället för att kritisera oss själva för fasaden, kan vi försöka förstå vad den försöker skydda. Vilka känslor känns läskiga att visa? Kom ihåg att det är okej att känna det du känner.
Det är en process att släppa taget, och det tar tid. Men kom ihåg: du är värdefull precis som du är. Du behöver inte vara perfekt. Var snäll mot dig själv på vägen. Du förtjänar det.